tisdag 27 september 2016

Fler utflykter med barnen


Jag älskar att göra utflykter med mina barn. Tyvärr tycker jag att utbudet av familjevänliga aktiviteter i Skellefteå kommun är alldeles för knapert, men alltid går det hitta på nåt att roa sig med.
Fredagens utflykt blev till Skellefte museum. Just nu har de visst cykelutställning. Det tog väl ungefär 5 min och sen var vi nöjda med den titten, så då blev det utelek i Nordanås lekpark

Tror dock att vi är allt får många som underskattar det absolut närmsta utflyktsmål vi har: Naturen! Ut och njut, packa fikaväskan och he dig ut.




På tal om skogen. Idag har jag varit med på en scoutkväll tillsammans med 20 barn. Vi satt vid elden och jag höll först en liten andakt, sen blev det lek; "catch the flag" och "mörkerkurregömma". För mörkt blev det verkligen när klockan hade blivit sju på kvällen. Lyckad kväll!


Avslutar med en skön inomhusbild; dottern spelar ett bowlingspel och påhejas av lillebror.

tisdag 20 september 2016

När blogglusten kom tillbaka

Jag har flera gånger den senaste tiden blivit sugen på att blogga; att få dela med mig av vackra bilder, en och annan klok tanke eller reflektion eller bara att faktiskt få skriva av mig. Så... nu är det dags, att väcka denna blogg till liv igen. Det blir inte som det var när jag startade bloggen, var föräldraledig och hade massor av tid och inspiration....men nåt inlägg nu och då. Och ikväll inleder jag med ett fotocollage från två höstutflykter

Fredag - utflykt till Östra falmark

Fredagar ska få bli familjens mysdag. Så när dottern slutat skolan då åker vi på utflykt eller hittar på nåt kul tillsammans. I fredags blev det munkar på en strand och ...
...där efter åkte vi och hälsa på några som bor så här vackert. De ville gärna få bjuda på grillat på deras balkong, vilket vi inte tackade nej till. Dessutom ville barnen väldigt gärna stanna länge....
...för titta va de hade hemma hos sig. Sex såna här sötisar. 3 veckor gamla... och man skulle vilja ta hem varenda en av dem, men nej... inte denna gång heller. Min man vill absolut inte att vi skaffar katt.
Utflykt 2 - MÅNDAG och Linnéstigen

Igår var barnen lediga från skolan så då passade jag på att också ta ledigt och ta med dem på utflykt till skogen.
Bortsett från att det inte är helt avslappnat att elda och vara vid en älv med tre barn själv, så var det en helt underbart trevlig utflykt och så härligt att få komma ut tillsammans, grilla korv, göra pinnbröd och njuta av denna fantastiskt fina höstdag i Guds vackra skapelse.

Jag kunde inte låta bli att ta med några bilder på mina underbara barn. Dom är ju absolut de finaste jag vet!





måndag 20 april 2015

När blogglusten försvann

Som ni förstått har jag varken haft särskilt mycke tid till att blogga, ej heller känt någon lust till att göra det.

Just nu är jag i alla fall inne i en period då det är full rulle och mycket mer tid utomhus. Och från den dagen då sonen började gå har det inte varit så många lugna stunder dagtid *skratt*. Och på kvällarna och helgerna har jag helt enkelt prioriterat annat.

Jag lägger inte ned bloggen eller bloggandet, men samtidigt kan jag inte svara på när jag kommer ta upp det igen.

Allt har sin tid.




måndag 16 mars 2015

Vila, rekreation och en bok som inte lämnar en oberörd

Denna helg har vi bara tagit det lugnt. Extra viktigt efter den intensiva jobbveckan som min man hade haft.
Efter familjegudstjänsten igår gick vi hem och gjorde vegburgare med vitlöksdressing. Riktigt gott. 

Vegburgare ute på murrikkan
Mums

Trevligt med en grillplats på gården
Tacoburgare
och  ett uterum
I övrigt har det tillbringats mycket tid i uterummet och i en solstol på altanen. Det är så ljuvligt att vi t o m har kunnat äta frukost därute trots att det bara är mitten av mars.

Nu när min man har jobbat på annan ort, och i med det sovit borta på hotell ett par nätter, har jag varit hemma själv på kvällarna. Jag passade på att låna en bok på bibblan som jag tyckte lät intressant och läste ut den samma dag. Obs: var dock vaken lite väl länge den "kvällen"



Boken heter "Den oväntade resan", är utgiven av Sjöbergs förlag 2014 och berättar om Simon Ådahls liv.
Ni kanske minns popgruppen Edin Ådahl (som bestod av bröderna Simon och Frank Ådahl och Lasse och Bertil Edin) och som bl a vann Melodifestivalen 1990 med "Som en vind".
Boken är väldigt personligt skriven och inte lik någon annan självbiografi jag läst (biografier och verklighetsbaserade böcker är den typen av litteratur jag tycker allra bäst om). Boken är fylld av oförklarliga och övernaturliga händelser blandat med en hel del dråpligheter och galna historier. Det absolut starkaste är att läsa om förlåtelsens kraft och Simons väg ur djupa hatkänslor han hade mot en man och den bitterhet, gentemot Gud och allt vad kristen tro heter, som Simon levde i under många år.  Jag skulle bli väldigt förvånad om boken lämnar någon helt oberörd.

Simon själv inleder med dessa förord: "Den här boken handlar egentligen inte i första hand om Simon Ådahl, även om den innehåller berättelsen om mitt liv. I grund och botten är jag faktiskt väldigt trött på Simon Ådahl. Jag har t o m skrivet en låt som handlar om det. Storyn i min bok handlar till lika stor del om Gud och den plan han hade för mitt liv, en plan som dettog många år för mig att förstå och koma in i. Jag var nämlingen fullständigt övertygad om att jag skulle bli en bitter man som med ett lätt leende på läpparna mindes en uppväxt i en frikyrka och som någon gång ibland delade ett ironiskt skämt om detta. Tänk så fel jag hade. "

Så nu lämnar jag igen den på biblioteket och så får vi se vem som lånar den här näst ;-)

 






torsdag 12 mars 2015

Om jag hade en dag kvar att leva, skulle jag då tycka om mig själv?

Denna sångtext är till dig som kanske glömt eller aldrig förstått att du är värdefull, vacker och älskad!
En sång om att låta dig älskas av Gud som ville ditt liv
 - och bli fri.

Om jag hade en dag kvar att leva
undra vad jag gjorde då,
skulle jag njuta av livet
eller skulle jag låta den gå.
Skulle jag stänga av TV:n
och för en gång skull tycka om min kropp
våga tro jag bär ett värde
trots att jag inte kan nå ända opp.

Ge mig blott en enda dag                                             
där jag verkligen kan vara jag.
Kanske jag är som jag är
för att Någon har tänkt mig så här.

Orkade jag då höja blicken
fråga dig vad jag kunde ge
och äntligen låta dig veta
hur vacker du är när du ler.

Skulle jag ta av mina medaljer
låta rustningen glida av min hud
och äntligen lita på orden:
Jag bär dig för jag är din Gud.

Om jag hade en dag kvar att andas
några få timmar kvar av mitt liv,
skulle jag ge dig det enda jag äger,
då skulle jag ge dig min tid.




Jag är så oerhört tacksam för vad Gud har gjort i mitt liv (se ex detta inlägg) och att få äga en visshet om att oavsett vad andra säger, vad som händer i livet eller vad jag gör så att jag är älskad, värdefull och vacker.

Samtidigt så vet jag också att det finns så många röster som inte vill mig väl , vill dra ner mig och få mig att tvivla på Guds kärlek. Därför behöver jag varje dag lyssna till Guds röst som driver lögnerna på flykt!





For you created my inmost being;
    you knit me together in my mother’s womb. 
 I praise you because I am fearfully and wonderfully made;
    your works are wonderful,
I know that full well

Psaltaren 139: 13-14

måndag 2 mars 2015

Färgglad tavelvägg

Blir så glad när jag kliver in i hallen och ser alla foton på min kära familj, de färgglada ramarna, de fina teakdekorationerna och sideboarden som kommer från min mormor och morfar.

Färgglad tavelvägg

teaksideboarden och retrodetaljer

I somras fyndade jag denna söta teakvägglampa (som vi igår äntligen satte upp på väggen) 

Den söta turkosa retrolampan
Den lilla turkosa lampan har ni nog sett bild på förr. Den är verkligen en av mina lampfavoriter. Jag fyndade två små och söta lampfötter på PMU second hand för en tia styck och lite senare hittade jag två stycken turkosa "strå-kruk-dekorationer" på indiskas utförsäljning. De blev underbart fina som lampskärmar.

onsdag 25 februari 2015

En djup djup längtan

Varför är jag kristen, del 3

En bild som får symbolisera ordet längtan
Gud har rört vid mitt hjärta och väckt en längtan som bara växer sig starkare och starkare. Den längtan är en bön: "Jesus låt mig få den personligaste och djupaste relationen som man kan ha med dig. Inte något vad människor säger eller vad jag kan läsa om i någon kristen litteratur, utan den som Du vill ha med mig. Och låt mig få lära känna din fullkomliga kärlek som driver bort alla rädslor och gör mig fri att vara precis den du skapade mig att vara"


Tankarna kan allt för lätt uppslukas av själviska begär och världsliga bekymmer och tiden uppslukas av internet och sociala medier. Ja, så har det i alla fall varit i mitt liv.
Jag är en är väldigt kreativ och idérik person, med ett (som ingen kan undgå) intresse för färg och skapande, men som med de allra flesta intressen kan intresset "ta över" allt för mycket och för min del har det lätt blivit en överbetoning på hustankar och inredningsidéer. Roligt och lustfullt (läs mer HÄR) men som, trots allt, har ett väldigt litet värde i jämförelse med så mycket annat; att t ex få umgås med nära och kära och att få...


...lära känna Jesus Kristus!

Under lång tid har jag betett mig likt en patient som går till Läkaren pg a värk men som väl på plats bara rabblar upp en massa ord och sina bekymmer, men sedan genast reser sig  och går ut ur rummet utan att varken ha gett Läkaren tillfälle att tala eller göra något.

Hur kunde jag glömma bort hur ljuvligt det är att få lyssna till Guds underbara röst. Ju mer jag nu umgås med Jesus, min allra bästa vän, läser Bibeln och ber - ja desto mer vill jag vara med Honom, lyssna till hans ljuva stämma, älska honom tillbaka och leva för att glädja hans hjärta.
Utan dessa stunder av stillhet och förtrolighet tillsammans med Jesus så går jag vilse i livets alla olika val. Det är klart jag även fortsättningsvis kommer att göra fel val och prioriteringar eller ramla ner i något dike, men när jag var dag umgås med Jesus så hör jag hans vägledande röst, hans tröstande ord och uppmuntran och får fyllas av det jag innerst inne behöver och längtar efter - kärlek, glädje, frid, tålamod - och är kallad att ge vidare till andra.
Och där i Hans närhet får jag lägga mitt öra mot hans bröst och höra hans hjärtas slag som slår "för dig, för dig, för dig" och påminnas om vad det kostade honom för att jag och du skulle kunna få leva i gemenskap med vår Skapare, nu och i evighet, och bli hela och fria.

Jag får kasta mig in i hans förlåtande famn när jag misslyckas 
och Gud är så fantastiskt god att han förlåter allt.
Det är nåd.


På mornarna brukar jag påminna mig själv om Guds nåd med dessa ord från ett litet bönehäfte av Bengt Pleijel:

"Jag kommer fram till dig, min Far, denna dag, inte i mitt eget namn, inte därför att jag har lyckats och inte behöver skämmas inför dig. Jag kommer därför att du säger att du älskar oss genom Jesus. Jag kommer i Hans namn. I förtröstan på honom. Tillsammans med honom. 
Jag går Jesusvägen till Dig"


"nu kan vi allesammans med den helige Andes hjälp komma till Gud, vår Far, genom vad Jesus Kristus har gjort för oss" 
( Ef 2:18, Levande Bibeln)





måndag 9 februari 2015

Återvinningspyssel för barn

Måndagar för oss blir ofta lugna hemmadagar för pyssel, lek och städ. Så var fallet även denna måndag.
Det är ofta min dotter som får sätta agendan för dagen och då vill hon pyssla.
Jag kollade igenom lite pysselbilder på pinterest för inspiration, valde ut några möjliga pyssel och sen fick dottern välja bland dem. Hon ville göra ett litet "hand-träd" med hjärtan. Detta blev resultatet. Hon fick rita och limma - och jag fick klippa :-)
Tanken var att det skulle påminna om ett träd med en trädkrona och en stam, men hon ville sätta sina hjärtan och löv över hela handen. Det är klart hon fick det!



Förra måndagen blev det en massa pyssel av toapappersrullar. Finns verkligen mycket roligt man kan hitta på med toapappersrullar, så hemma hos oss finns det nu alltid ett lagar av dem plus en massa tomma konservburkar - att dekorera när lusten faller på - och lite annat återvinningsmaterial att pyssla med.

Ett litet pyssellager längst upp i expedithyllan

Den röda rymdkvinnan, som dottern gjort på dagis, fick sig en man förra måndan.
Söta rymdvarelser
Det blev även en kikare och två space-iga armdekorationer...


och en kulbana! En kul bana - som dottern sa när den var färdig. "Vi har en sån här bana på dagis också, men den här har vi ju gjort själva mamma!" Skulle gissa att den på dagis kostade mer än våran ;-)


Googla på "toapappersrullar + pyssel" så hittar du en uppsjö av pysselidéer för barn - men även för lite äldre barn .... t ex sådana som mig ;-)

Söta ugglor gjorda av toapappersrullar


tisdag 3 februari 2015

Får Gud plats i Sverige?

Varför är jag kristen, del 2


Har vi kommit till av en slump eller finns det en Gud? Jag tror att Gud finns och många är vi som tror detsamma. Om man tror på Gud eller ej, beror inte på hur mycket en människa vet. Läs t ex denna mycket intressanta artikel från Svenska Dagbladet: "Vetenskap och tro är ingen motsättning!"

Bland dem som tror på Gud finns människor ur alla samhällsklasser och med alla grader av utbildning!
Och det är inte svårare att tro på Gud för en atomfysiker än det är för en någon annan.

Tron är inte ett slags av världsförklaring som man har kommit fram till genom det vetenskapen kan registrera, genom objektiva fakta. Den sortens fakta skapar bara en bild av världen. Men förutom en världsbild har de allra flesta människor också en livsåskådning, antingen en genomtänkt och grundad eller en mindre genomtänkt sådan.

Allt går inte att väga och mäta och man kan inte objektivt konstatera om t ex en mamma älskar sina barn, men man kan uppleva sådant som något lika verkligt och ofrånkomligt som ett stenblock.

Idag försöker människor i Sverige att "kasta ut Gud" ur skola, i ett försök att vara neutral och vetenskaplig och i någon sorts rädsla för "indroktrinering". Men hur blir skolan neutral? Genom att t ex propagerar för att det rätta skulle vara att inte tro på eller räkna med Gud. Tron på att Gud inte finns är också en livsåskådning och inte heller den går att vetenskapligt bevisa.

Får Gud plats?

"Inte om världen ser ut så här...



Om världen är en stängd låda, då får Gud inte plats i den. Då är tillvaron enbart materiell och styrs av inomvärldsliga faktorer som vi förr eller senare kommer att kartlägga genom forskning. Vi lever i ett slutet system av begripliga orsaker till allt som sker. På vissa områden är det pengarna som styr. På andra är det fysikaliska samband. Mänskliga relationer styrs av hormoner och psykologiska behov. Kroppen styrs av gener och celler. Allt har en materiell förklaring.
Om världen är sådan, då blir kristendomen på sin höjd en vacker tavla på väggen i den slutna lådan. Om vi tänker att världen egentligen styrs av materiella faktorer, då finns det ingen andlig värld som Bibeln pratar om. Då kan vi bara använda Gud som ett annat ord för Livet, som en livstolkning som ger ett slags hjälp att orientera sig i tillvaron, som en poetisk dimension åt en alltför grå vardag.
Men något egentligt gudomligt ingripande i människans verklighet kan det inte handla om. Bibelns tal om änglar, onda andra och liknande fenomen måste avfärdas som gamla myter. Och att GUD faktiskt skulle existera, oberoende av om vi tror på honom eller ej, det blir i ärlighetens namn omöjligt. Och därmed kan han naturligvits inte heller åstadkomma någon verklig förändring av vår situation.

... Men om världen ser ut så här...


Här är "lådan" öppen. Den materiella världen är percis lika verklig som i den slutna lådan. Skillnaden är att världen inte bara är materiell utan att det dessutom finns en andlig verklighet, som ständigt samspelar med den fysiska verkligheten.
Den fysiska världen har skapats av en Gud som själv är andlig. Precis som ett hus inte är byggmästaren, så är inte Gud detsamma som träd, måsar och galaxer. Men han är ständigt närvarande i sin skapelse, han "vandrar ut och in i den" och han ingriper ständigt för att uppehålla och förnya sin skapelse.
De materiella sambanden är precis lika verkliga som i den "stängda lådan": pengar, hormoner, partikelrörelser osv. Men världen är inte begränsad till det materiella. Gud är skapelsens herre, och han kan när som helst gripa in och ändra ett skeende.
Här är kristendomen inte längre en vacker tavla på väggen i den stängda lådan. Här innebär den Guds hand som griper in i människans liv och skapar verkliga förändringar i vår situation. Det betyder också att vi ständigt är omgivna av den osynliga verkligheten, den andliga världen. Änglar och onda andar är lika verkliga som grässtrån och kameler - enda skillnaden är att de inte syns.

... Eller snarare så här...



Världen är inte normal. "Lådan" är inte tom. Tillvaron är inte neutral. Bibeln skildrar hur en katastrof inträffade i början av mänsklighetens historia, som ledde till att världen ockuperades av den Onde. 
Därmed kom ett mörker över tillvaron, som har skadat hela skapelsen. Det friska livet som Gud skapade blev förvrängt. Det fria liv han avsåg för människan blev förtryckt. Det gäller alla nivåer, från den storpolitiska till arbetsplatser och familjer, ända ner till barnens lek i sandlådan. Pengar, sex och makt är tre av brännpunkterna för detta förtryck från den Onde, som tar sig många olika uttryck. Resultatet är bland annat ett molande främlingskap som vi känner inför tillvaron.
Men mörkret blandar sig hela tiden med ljuset från Guds ursprungliga skapelse. Det gör att ondskan inte alltid är så lätt att identifiera. Vi är indragna i en ständig kamp mellan gott och ont, i ett kosmiskt kraftfält mellan Gud och den Onde. Som Bob Dylan sjunger: "You´ve Gotta Serve Somebody...""


~ Hämtat ut boken "TÄNK OM någon frågar dig: VARFÖR ÄR DU KRISTEN? Vad svarar du då?" skriven av Magnus Malm och Håkan Arlebrand, 1993





 För mig är Jesus lika verklig som mina barn 
och hans kärlek lika påtaglig som den kärlek jag känner för mina barn!

torsdag 29 januari 2015

Färgglatt decoupagepyssel

I veckan har det slitit i pysseltarmen, men samtidigt har jag inte haft så mycket ork eller tålamod att sätta igång med något som tar mycket tid i anspråk. Jag ville pyssla på med något enkelt. något som går att sitta och dola på med på förmiddan när lilleman leker förnöjsamt bredvid mig och som samtidigt hinner bli klart- så jag tog åter igen fram några färgglada servetter och lite garn! 

Decoupagepyssel 1 - färgglad galge




Ett enkelt pyssel över en kopp thé.... hmm vad gör pollypåsen där en helt vanlig vardag ;-)

Decoupagepyssel 2 - färgglad konservburk
Vår dotter älskar att sitta och rita, vilket är trevligt, men jag har inte uppskattat hon sprider ut sina pennor över hela vardagsrumsbordet - för att få bra överblick över färgerna - varenda gång hon ska rita. Jag tror att denna stora konservburk kan hjälpa henne att både få överblick och åtminstone lite bättre ordning.
Idag hittade jag pennorna på pianot där jag egentligen inte vill att hennes saker ska stå...men detta blev ju dekorativt!

När jag nu ändå var igång så fick det även bli en turkos servetthållare. Tja, det var i själva verket en kaffefiltershållare - och  vad ska vi med en sån till vi som inte ens dricker kaffe Lite liten för servetter, men he funka.

Decoupagepyssel 3 - färgglad servetthållare


måndag 26 januari 2015

I Guds ansiktes ljus



Söndagen var en sådan ljus dag i flera bemärkelser. Äntligen lyste solen och allt blev så oerhört vackert. Snön gnistrade så fint att jag kom på min dotter med att under vår promenad stannat upp i ett försök att fånga diamanterna hon upptäckt i snön.

Det var inte bara utomhus som det äntligen lyste så där vackert så att man blir alldeles lycklig. Se på dessa underbara gula blommor som nu liksom lyste där på fönsterbänken!

När jag stod där lutad över blommorna, för att på något sätt fånga dess skönhet på bild, visar min man ett foto på sin mobil, tagen en liten stund tidigare, av exakt samma motiv.


Den allra bästa stunden denna dag var kvällen, då jag tillsammans med nio vänner fick lovprisa och tacka Gud, läsa Bibeln och sitta och samtalade om och med Gud. Det var en sådan fin och ljuvlig stund vi fick och Herrens härlighet lyste över oss. Ja, det finns inga bättre ord att beskriva det med och jag förstår varför den viktigaste välsignelsen i det gamla förbundet (se 4 Mos 6:22-27) slutade med orden: "Herren låter sitt Ansikte lysa mot dig... och ger dig sin frid". Så har människors rop av längtan efter Gud varit just denna; att Fadern skulle låta sitt Ansiktes ljus lysa över människan.  "Låt ditt ansikte lysa över mig, hjälp din tjänare i din godhet!" (Psaltaren 31:17). Att få möta Guds ansikte är att låta sig bestrålas av Guds kärlek, av Gud själv som bara är godhet och ljus:  ”Gud är ljus och inget mörker finns i honom” (1 Joh 1:5)

Det var en kväll där var vi samlades i bön och i längtan efter att få lära känna Guds kärlek ännu mer. Och Jesus var mitt ibland oss  (Matt 18:20). Jag tänker på när hela Jesu person blev strålande som ljuset uppe på förkaringsberget (se Matt 17). Det står att "Hans ansikte lyste som solen, och hans kläder blev vita som ljuset".

Gud söker gemenskap med oss. Gud söker efter att få ge oss av sin kärlek. Gud ger sig själv till oss i Jesus Kristus. Gud har vänt sitt ansikte till oss! Och det finns ingen ljuvligare plats att få vara än i Jesu närhet!!! 

Samtidigt vill jag tillägga att det ibland kan smärta att ställa sig i detta starka ljus, i alla fall en för kort stund. Det är som när solens strålar lyser in genom fönstret och man plötsligt ser hur dammigt det i verkligheten är i ens hem. Det är ju ingen särskilt vacker syn. Det är det inte heller när sanningen avslöjas hur det egentligen står till i mitt eget hjärta. Hur självisk jag egentligen är. Hur lätt jag har för att bli irriterad. Hur jag brister i tålamod osv. Ändå vet jag att jag får komma precis som jag är till Jesus och att det är mig, precis sådan jag är, som Gud vill möta. Om jag försöker dölja något för honom stänger jag dörrar för ljuset att strömma in i mig, dörrar för Gud att få förvandla mig och möta mig på djupet. 

När hjärtat genomlyses av Jesus och vi t ex påminns om något vi gjort fel, då är det inte för att Gud vill visa det för att peka finger åt oss, anklaga eller straffa oss, utan för att få skänka sin förlåtelse och ge oss av sitt eget liv. "Han har offrat sig själv för oss, för att friköpa oss från alla synder och göra oss rena, så att vi blir hans eget folk, uppfyllt av iver att göra vad som är gott." ~Tit 2:14

Om vi söker Jesu ansikte, om vi börjar tacka honom,  be eller läsa Bibeln i längtan efter att lära känna Gud, ja då får vi bestrålas av Guds kärlek och då förvandlas vi.


I bilen på vägen till bönesamlingen så berättade en av oss att hon hade blivit så irriterad under dagen. På hemvägen handlade samtalsämnena om tacksamhet och om vad Gud har gjort i våra liv och irritationen var som bortblåst. 
Det går inte att åka hem efter en kväll som igår och vara densamma. Att få genomstrålas av Jesus är att förvandlas därför att hela hans person är total självutgivelse, total kärlek bevisad för oss på ett kors.
Ett sant möte med Gud förvandlar oss. Vi förvandlas av den härlighet som kommer från Anden. (2 Kor 3:18)

Förvandlad

"O Jesus du oss frälser, du är de svagas sköld
Dig glädjesol vi hälsar. Värm upp vårt sinnes köld. 
Giv kärlek åt det hjärta som ingen kärlek får.
Vänd bort all sorg och smärta, du vän som allt förmår"

~ Sv. psalm 199 "Den blomstertid nu kommer" vers 4